Som tusentals andra var ett av mina nyårslöften för 2013 att bli hälsosammare. Visst tänker ni, så säger man ju varje år utan vidare resultat. Och det brukar även stämma in på mig dessvärre. Men i år vill jag ta det här på allvar. Gå in för det här helhjärtat. För det är annorlunda nu. Efter studenten förra året tog jag smått död på min egen kropp. Jag hade tre jobb och tog mig aldrig tid till att träna. Att det dessutom blev snabbmat på jobben och någon chokladkaka här och där för att få snabb energi var inte riktigt optimalt. Som resultat blev jag större. Tyvärr. Men det borde jag förstått. Ibland tycker jag synd om mig. Jag har vissa vidriga gener i släkten som ingen verkar bemästra. Jag har ingen naturligt smal benstomme, och jag har inte heller någon bra ämnesomsättning. Jag måste träna regelbundet - annars går jag upp i vikt. En annan sak som jag har problem med är mitt ständiga sötsug. Jag är van med att kunna äta vad jag vill, och nästan hur mycket jag vill. För när jag var mindre tränade jag nästan på elitnivå med minst fem träningspass per vecka plus matcher. På grund av det kunde jag äta vad jag ville utan att gå upp då jag ändå alltid brände mer kalorier än vad jag fick i mig. Trots att det var hur skönt som helst att aldrig behöva ha ångest för vad man åt är det ändå inte så jag vill leva idag. För hur hälsosamt är det på en skala egentligen? Nej, nu är mitt mål att bli lika fit som jag var när jag var yngre, men med bättre matvanor. Mitt mål är inte att bli tunn som en sticka. Jag har växt upp nu och inser att det varken är fint eller nyttigt för en själv. Istället vill jag bli fast och ha muskler.

 

Vill även inflika att jag är stolt över mig själv hur jag börjat detta år. Jag har tagit mig tid till att träna minst två gånger per vecka (men oftast fler än så) trots att det betytt tidiga morgnar innan jobbet. Morgnar där jag istället kunnat lega hemma och sovit men som istället blivit ett flertal otrevliga besök i en kaosartad kommunaltrafik. Men som de flesta vet handlar det ju om att bestämma sig. Att engagera sig fullt ut. Och det är det jag ska göra i år. Jag vet dock att det kommer att ta tid. För usch vad jag misskötte mig sista delen av tvåtusentolv. Men det ska gå. Det kommer att gå. Jag får bara vara beredd på att ge det lite extra tid den här gången. För jag ska fan vara den första som bryter det hemska mönstret och de hemska generna vi har i familjen.