Nu har vi bytt ut fest mot paradis och därmed strandat oss på Gili Trawagan. Ön är helt olik Kuta då det varken finns några riktiga vägar eller bilar. Det är väldigt outvecklat, så här springer tupparna runt på leriga vägar och blir omsprungna av hästskjutsarna hela tiden. Känns som man åkt bakåt i tiden ungefär. Däremot är det extremt fint med det blåa havet, träden som hänger ner över den vita stranden och alla härliga caféer som finns där under i skuggan. Här trivs vi!

Första natten checkade vi in på ett hotell som kostade tjugoåtta kronor natten per person, men vi tyckte ärligt talat att det räckte. De inbitna kissfläckarna på toasitsen och ägglukten i badrummet blev för mycket. Som tur var förde ödet oss till vårt nuvarande hotell. Så nu vaknar vi upp i en modern bungalow med utsikt över den fina poolen. Sedan tar vi oss ett morgondopp innan vi blir serverade världens godaste frukost i skuggan under parasollet. Idag blev det te, toast med scrambled eggs, banan och ananas. Allt för priset av noll kronor. Det bästa är nog ändå att hotellet är så litet så den omtänksamma personalen skämmer bort oss till tusen och lagar frukost till oss när vi vill. Även som fyllekäk om vi skulle vilja det.

Igår fyllde Melina år så då bjöd jag och Malin på drink på vår altan, läste upp en dikt och personalen spelade gitarr och sjöng happy birthday. Sedan gick vi till den fina beach cluben och åt antagligen den godaste maträtten på hela resan. Därefter levererade hotellpersonalen på nytt då de bjöd på ännu mera sång, spårade dansnummer och tårta på deras restaurang. Svepte resans andra glas vin innan vi gick till Irish Pub och mötte upp Bratpackers, Anna och Camilla. Blev lite beerpong innan det blev skräckis på deras hotell till klockan sex på morgonen. Världens finaste soluppgång blev slutet på den härliga dagen.