En minst sagt dramatisk morgon


Allt gick så bra imorse när vi sa hejdå till Kristine på Arlanda.
Dock blev det problem. Men på hemvägen.
Imorse när jag startade bilen tyckte jag att den lät lite annorlunda och att den vobblade lite.
Dock ingnorerade jag det då jag trodde att det var underlagets fel.
Så när jag sedan skulle köra hem från Kristine började hela högersidan skaka något otroligt,
så jag slängde mig på varningsblinkersen och körde ut i väggrenen och svängde av vid första bästa infart.
Tur nog skjutsade Kristines mamma hem Ilze och råkade därför av en slump köra precis bakom mig.
Så dom stöttade mig och körde hem mig. Och nu är pappa och mamma på väg för att fixa bilen.
Haha vilken grej! Bara tre veckor efter jag fått mitt körkort.
Skulle dock aldrig klarat mig utan Sandra och Ilze. Tack gånger tusen!
Nu ska jag ta min skakiga kropp till ICA där det blir sju timmars arbete. Ikväll kommer jag sova gott.

 

Ps. Vill bara klargöra att det var min kära pappa som måste fått själva punkteringen igårkväll. Bara så ni vet hehe


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0